Denna bok började växa fram under 2019 och det riktiga arbetet började hösten 2021 och våren 2022 när jag presenterade de första idéerna på Sociologidagarna i Uppsala universitet i arbetsgruppen Medicinisk Sociologi. Då presenterades argument för socioterapi som forskningsprogram. Detta följdes upp under sociologidagarna 2024 i Göteborgs Universitet, återigen i arbetsgruppen Medicinsk Sociologi. Under den konferensen presenterade jag dessutom aristoteliska balansteori (ABT) som ett förslag på en stor teori i arbetsgruppen Sociologisk Teori. ABT presenterades i boken Mediokersamhället och Aristotelisk Balansteori (Berglund, 2026), som i denna bok används för att bygga ett ramverk för sociologiska diagnoser och socioterapi.
Idén till socioterapi växte fram efter läsning av böcker som på olika sätt behandlat psykologins roll i samhället. Allra först var det Frank Furedis och Eva Illouz kritik av psykoterapi och de kostnader som uppkommer av dess spridning i samhället enligt dem (Furedi, 2004, 2019, Illouz, 2008). Furedi och Illouz tyckte jag dock brast i att visa på ett alternativ bortom psykoterapi. En tanke växte att varför kunde inte sociologiska insikter på samma sätt som psykologi används i terapeutisk kontext? Mimmi Mcgees bok Self Help Inc är en av flera böcker som gör kritisk analys av självhjälpslitteraturen i dagens samhälle (Mcgee, 2005). Mcgee har skrivit en kritik av självhjälpslitteratur men samtidigt visar på en möjlighet för att lära sig av dess kulturella framgångar. Den energi och viljan att förbättra sig som finns bland människor kunde kanaliseras och stödjas på annat sätt och bli mindre individualistisk i sitt anslag och mer sociologiskt informerat (Mcgee, 2005).
Senare släppte Roland Paulsen boken Tänk om 2020 som analyserar varför moderniteten lett till ökad grad av ”tänk-om-tankar” som kan vara betungande för individen att bära. Den boken avslutas med att en ”sociologisk självhjälp” skulle kunna skapas där fokus riktas mot att öka omsorg om det yttre och andra människor som leder till en bättre omsorg om det egna jaget (Paulsen, 2020). Detta är i jämförelse med ett överfokus på den överindividualiserad inre omsorg som tenderar att uppmuntras i psykoterapi (Paulsen, 2020, Morrall, 2008).
Vid den tidpunkten hade jag upptäckt fältet klinisk sociologi och socioterapi. Jag hade naivt trott att ingen tänkt tanken om sociologisk grundad terapi, men till min förvåning fanns det ett fält som heter klinisk sociologi som jag inte hört talas om. Detta berodde på att klinisk sociologi med socioterapi som forskningsfält i princip inte existerar längre och har väldigt få praktiker. Eftersom fältet var så litet gick det snabbt att få en överblick. Knappt något hade forskats på detta; två nedlagda tidskrifter med några få studier och några handböcker. En tidskrift som publicerades fortfarande med lite grann om klinisk sociologi men mest allmänt applicerad sociologi. Den mest omfattande forskningen som gjordes nära detta fält var inom medicinsk sociologi men hade inget fokus på en terapeutisk applicering.
Sociologins insikter används generellt inte i en terapeutisk kontext och detta är något som kan problematiseras. Därför skrevs denna text som ett försök till en ordentlig omprövning av socioterapins potential, om ett forskningsprogram bör initieras runt socioterapi och hur detta skulle kunna utformas. Det arbete som exempelvis Mcgee (2005), Rose (2019), Furedi (2004), Rose (1996, 2019), Illouz (2008), Paulsen (2020), Morrall (2008), Scull (2022), Moloney (2013), (Cohen, 2016), Ingram (2015) och Scheff (1990) ville jag bygga vidare på. I sluttampen av projekt upptäckte jag en annan bundsförvant i Lindblom (2023) som formulerat en ”socialpsykologisk psykiatri”.
En fara med att skriva en bok som försöker skapa en grund för ett fält är att den är så bristfällig att kritiker tänker att det inte finns någon potential för fältet. Därför vill jag påpeka att även om jag försöker bidra på olika sätt till ett forskningsparadigm runt socioterapi så är det inte uttömt av potentialen av det som står på dessa sidor. Här följer en sammanfattning av de försök till bidrag som denna bok gör, följt av introduktionen som mer omfattande ramar in bokens syfte och argument.