Prevalensen av anorexia skiljer sig mellan länder en skillnad mellan väst och icke-västländer och uttrycken för ätstörningar skiljer mellan kulturer (Makino, mfl, 2004. Orsaker som nämns i forskningen är smalhetsideal runt främst den kvinnliga kroppen, ökad användning av bilder i samhället, rörliga bilder i media och sociala media, urbanisering, social isolering, grupptryck, globalisering och amerikanisering sprider det till resten av världen är orsaker som föreslagits (Makino, mfl, 2004). Sociologiska förklaringar till anorexia är ett sätt att ta sig förbi ”psykiatriska felslut” (Giordano, 2005) som ibland görs där namngivningen av att man har anorexia blir förklaringen till hur man agerar. Sociologiska förklaringar pekar på att ätstörningar är resultat av sociala kriser som kan vara på makro, meso (idrottsorganisationer) och mikronivå (familjen). Dessa sociologiska förklaringar kritiserats för att underskatta eller helt negligerar biologiska faktorer, genetiska och hjärnstrukturella (Giordano, 2005).
Misslyckade eudaimonibalanseringar
Anorexia ses som ett led av försök till moraliskt handlande i ett moraliskt rum, med andra ord försök till eudaimonibalanserande (Taylor, 2004, Berglund, 2026). Anorexia kan ses som misslyckade balanseringar och avvägningar i olika balansdimensioner. Dessa balansdimensioner innehåller svårbemästrade tvetydigheter, dilemman och paradoxer som speciellt för unga är svåra att hantera. Exempelvis tvetydigheten att kroppen är både objekt samtidigt som det är platsen för vår egen subjektivitet, där kroppen är både ett medel/verktyg och mål (de Beauvoir, 2018, Berglund, 2026). Kroppen som medel blir ett mål i sig som dominerar resten av livet i ett försök att ta kontroll över livet genom att ta kontroll över kroppen (Turner, 2008).
ABT antar att individen har en begränsad, varierad och distribuerad kognition och agens (Berglund, 2026). För unga som har anorexia kan tillståndet leda till att både agens och kognition blir än mer begränsad. Kontroll över kroppen kan bli ett av de första försöken till att återfå agens och aktörskap men som misslyckas eftersom habitus riktas mot hunger och kroppsstorlek som de yttersta målen. För unga har inte hjärnan inte utvecklats färdigt som gör att det finns sämre förmåga till balans i disciplinering av kroppen. En annan förklaring är unga har hunnit internaliserat ett instrumentellt förhållningssätt där de ser att kroppen är ett sätt att skapa olika effekter i den sociala världen. Samtidigt är ungas andra kapitalformer ofta lågt som ökar risken för att man ska försöka öka sitt erotiska kapital (Hakim, 2010). Erotiskt kapital kan dock används även av unga som har högt i andra kapitalformer för att stärka sin status i en grupp om det är väldigt utseendefixerad gruppgemenskap.
Anorexia blir ett utfall av olika misslyckade eudaimonibalanseringar som beror på de bindningar som individen är orienterad mot: (bilder, TV, sociala media, överflödssamhälle (Gailbrath, 1958), sociala konfigurationer (utseende-bild-komplex), kamratgrupper, familj (Scheff, 1999), skolan med ”perfektionismens tyranni” (Hiltunen, 2017), arbetssamhället (Paulsen, 2010), kändiskultur, diskurser som hälsoism, tankekedjor som internaliserar olika diskurser (Collins, 2004) och emotionsregimer (Wettergren, 2013).
Anorexia betraktas i ABT som ett emergent fenomen som försvårar att tydliga kausala länkar kan synliggöras. Anorexia är ett utfall av en kritisk massa av olika felbalanser. Dessa olika orsaker som kommer att diskuteras nedan utifrån olika balansdimensioner ska ses som riskfaktorer, snarare än ensamma kunna orsaka anorexia. Analysen följer de balansdimensioner som presenterades i avsnitt 5.1 och fördjupas som sagt i Berglund (2026). Det är viktigt att återigen påpeka att även om är ett moralisk koppling i ABT så är syftat att se hur människor kan socialiseras och bindas till tillstånd som anorexia. Den begränsade agens och kognition som finns för vuxna är än mer begränsad för ungdomar som oftare drabbas. De balanstillstånd som manifesteras i hos och runt en person med anorexia är alltså socialt skapad, inte ett moraliskt misslyckande av individen. Personer med anorexias balanstillstånd speglar ofta det omgivande samhället och som kan göra att vissa balansdimensioner blir extra obalanserade. Med anorexia är det ofta balansdimensionerna kamp, handling och uppmärksamhet som är obalanserade: man blir sin egen fiende, är van vid att ensidigt instrumentialisera sin kropp för andras erkännande och är starkt inåtblickande för att uppfylla det.
Medborgarskap
Tomt och arbetifierat medborgarskap ökar risken anorexia på grund av att det riktar blicken mot privatkampen och som en följd det egna självet. Det kan finnas en hög grad av teknokratiserat privatliv, ett liv styrt och lyssnande på experter som gör att man inte har tro på egna förmågor (Alvesson, 2019, Lasch, 2018). Det finns ofta en hög grad av samhällelig normativ narcissism och inblickande, där ens privata problem har förstorats på ett extremt sätt som gör att man förlorat förmågan till att ta samhällets och andras perspektiv (Lasch, 2018). Här finns det ofta grad av förbittring (resentement) att inte vara tillräckligt erkänd i samhället allmänt som kan riktas mot familjen (Scheff, 1999).
Arbetefierat medborgarskap blandas med en privatiserad hedonistisk fritid. Denna hedonistiska fritid så är festande en del av det som är praktik som är väldigt centrerad kring erotiska uttryck och praktiker. Låg grad av hjältefierat medborgarskap som gör att det är en stark inblick och har varit det under lång tid som stödjs av en kulturell narcissism. Det är möjligt att ha en hög grad av hjältiferat medborgarskap, det finns exempel på människor som har anorexia och samtidigt är väldigt aktiva i den offentliga debatten men dem är få.
Den heroiska dimensionen (Becker, 1973) är generellt borta med fokuset på att passa in eller ha kontroll i livet, i kontrast till ett äventyrifierat liv (Simmel, 1973, Lefebvre, 1991). I stället för en moralisk livsföring är personen i en livsstilifierad privatkamp (Berglund, 2026), där det viktigaste är att ha ett lyckligt liv och passa in i princip. På grund av att personen är centrerad i livsstil i stället för livsföring blir det lättare att börja bry sig om och fixera vid utseende som en del av en livsstil, jämfört med moralisk livsföring som mål där utseende inte är en signifikant faktor.
Uppmärksamhet: Uppmärksamheten är riktad inåt mot självet via ens egen kroppsyta (Hiltunen, 2017, Frisen, mfl, 2014). Ens blick har formats starkt av att andra tittar på en. Det är en blick av bristande omsorg mot det egna självet, som är övervakande, kall och ibland även klinisk blick mot olika kroppsdelar. Nyfikenhet, omsorg och mod i uppmärksamhet både utåt och inåt kan vara lågt, vissa kan dock ha mer omsorg utåt men samtidigt väldigt hård blick inåt. Det låga modet gör att världen krymper som gör omsorgen väldigt inblickande, där man fokuserar på olika passiva strategier för att minimera EE förluster som är självbesegrande ofta (Summer-Effler, 2004)
Kamp: Ätstörning grundas ofta i en närsynt felfiendefiering där ens egna själv och utseende under lång tid varit fienden. Kroppen attribueras kontrollera livet som gör att kroppen måste kontrolleras för att kunna uppnå olika former av njutningar och gemenskaper.
Detta gör att man missar det mer produktiva fiendeskap som går att finna i strukturella problem mot exempelvis stora organisationer eller orättvisor. Denna fiendefiering leder till om den är välgrundad till att man förstår behovet av att utveckla olika verktyg inom sig för att möta denna fiende, utseendet kommer att bli ett underordnat verktyg att använda sig av i mötet med dessa fiender. Medborgarkampen för det gemensamma goda har inte funnits som gjort att privatkampen varit i fokus i personens liv, som till slut skapat en kamp mot kroppen. När kampen liksom uppmärksamheten snävas av och minskar ökar risken för anorexia som en effekt.
Relationalitet: Tidigare forskning har tagit upp olika strukturella faktorer som påverkar uppkomsten av anorexia som smalhetsideal (Frisen, mfl, 2014), överflödssamhälle (Gailbraith, 1958), konsumerism (Bauman, 2007) kulturell narcissism (Lasch, 2018), privatiserade familjer med ansvar för barnens välmående som ibland leder till överbeskyddande och översocialisering/överdisciplinering av barnen (Turner, 2008), ökad fokus på erotiskt (Hakim, 2010) och sexuellt kapital (Kaplan & Illouz, 2022), explosion av bilder där kroppar var centralt (Illouz, 2013) som allt har lätt till en intensifiering av kroppen som central plats för symboliskt arbete och individualisering av samhälleliga problem som upplevs som oföränderliga jämfört med förändringar av kroppen (Turner, 2008).
Bilder omger oss konstant (Illouz, 2013). Bilder är också sen 2000-talet mångfaldigat genom sociala media där bilder är ett sätt att bygga en profil av sig själv (Moehller & D’ambrioso, 2021). Ökningen av bilder har också ökat förekomsten av bilder på kroppar att jämföra sig med. På en samhällelig nivå finns det en obalans i hur mycket bilder (inklusive rörlig bild) tar upp vår tid som får ett resultat att vi ser fler kroppar, i jämförelse med att spendera mer tid med aktiviteter där man gör snarare än att vara åskådare (Matthiesen, 1997), samt att exempelvis läsa i stället (Furedi, 2015).
Dagens marknad där hedonistisk konsumerism uppmuntras genom de starka incitamenten till rikedom och makt som kommer att möta upp i princip alla önskemål som finns. I spänning med de mer hedonistiska dragen finns även en stark konfiguration runt idéer om disciplinering från protestantism, upplyssningsideal och idag en kultur av optimering (King, Resha & Rosa, 2019). Ökad kroppslig kontroll har varit en del ”civiliseringen” som en del av moderniteten (Elias, 2000). En del av optimeringen är kvantifieringen av kroppen blir centralt som olika aktörer på marknaden fångar upp och förstärker som praktik.
Lookism är en av de starkaste men minst politiserade diskrimineringar som sker normaliserat i dagens samhälle. Den som anses vara mer attraktiv får fördelar både genom att genom livet få mer positiva sociala interaktioner som ger ökat självförtroende och andra fördelaktiga beteenden där personen har mer emotionell energi (Collins, 2004).
Hälsa har blivit något som konsumeras, som en del av ens identitet och blivit ett överordnat mål för många, som beskrivits som ett wellnessyndrom (Cederström & Spicer, 2015). Detta centreras runt vad som kan kallas för hälsokomplexet med statliga initiativ och aktörer på marknaden som fokuserar på vikten av träning, mat och hälsa. Hälsokomplexet estetiserar olika kroppar och livsstilar kopplad till hälsa som gör att hälsokomplexet är tätt sammanlänkat med utseendekomplexet. Ofta möts dessa komplex i magasin, med diskurser som att hälsa är vackert. Utseendekomplexet är samlingen av kosmetika, mode, reklam, underhållning och kändisar. Det är stor industri som gör mycket reklam i form av bilder. Utseendekomplexet får alltså stort genomslag på de bilder som cirkulerar i samhället. Utseendekomplexet utnyttjar att samhället genomsyras av lookism och förstärker det själva genom att lära ut olika kroppstekniker och symbolarbete med kroppen. En central del är hur kändisar används och ofta premieras på grund av sitt utseende. I dagens samhälle har vi en kändiskultur som är väldigt stark och den är fokuserad främst på människor kopplad till underhållning (Postman, 1984). Inom sfären underhållning är där utseende kan slå igenom väldigt mycket.
Bilder, hälsa och utseende kristalliseras och intensifieras i sociala media där algoritmer kan göra att ens flöde som tar upp speciellt ungas stora del av vakna tid (Seymour, 2019). Både utseende – och hälsokomplexet som blandas i magasin speciellt riktade mot kvinnor blandas även på sociala media, som gör att flera flöden är dominerade av underhållning, hälsa och utseende. Sociala mediaplattformar som Instagram och Tiktok har en tendens att förstärka intressen som har gjort att ”ätstörda” personer hittar varandra online och möter liknande innehåll. Detta kan göra att användning av sociala media kan vara en väg till att lära ut tekniker för att dölja sin ”ätstörning”. Detta kan blandas med information ofta en ovetenskaplig psykiatriserad diskurs om psykisk ohälsa generellt och ätstörning specifikt. Sociala media kan vara en del i att en ung flicka heller aldrig får bort tankarna från utseende och underhållning. Med detta kommer praktiker från kändisar där ritualer för utseende som blir kopplat till en diskurs av ”ta hand om sig själv” och ”fokusera på sig själv” som binder vissa personer starkare till utseendefokus.
I svenska skolor finns ett generellt tryck på att vara ”lagom perfekt” i utseende, betyg, kompisar, fritid och personlighet (Hiltunen, 2017). Detta sätter en press på disciplinering av kroppen för unga elever. Det finns massor av obalanser i det skolpolitiska komplexet som öka risken för överdiscplineringen av kroppen i ett försök at skapa en kontroll över sitt liv (Berglund, 2026). Skolans misslyckande gör att tankar om utseende slår igenom mer. Den överinstrumentialiserade utbildning genom betygsfokus vänjer elever vid att ha ett ensidigt instrumentellt förhållningssätt allmänt som lätt kan spridas till tekniker riktat mot symbolarbete med kroppen (Nygren, 2021, Allelin, 2021). Det är högst troligt att de som har lågt i kapital som utbildning, ekonomi, socialt får incitament att öka sitt sociala kapital (för att passa in och få tillhöra) genom att öka sitt erotiska kapital (Frisén, Holmqvist Gattario & Lunde, 2021). Skolans misslyckande subventionerar utseendekomplexet på det sättet.
Ätstörning kan också ses genom att man är båda inbäddade och urbäddad heteronomi: man är urbäddad genom anomi i att man släpper bindningar i bara ett fokus på mat, samtidigt kan det vara inbäddad heteronomi i misskännande, stigmatisering, identitetsfundamentalism, statusöverlavnadism, dubbelt medvetande och att vara alienerad.
Urbäddad heteronomi kan uttrycka sig i överindivdualisering i form av isolering, medikalisering, patologisering och atomism. Anorexia är ett utslag av hyperalienation, vi är främlingar för vår egen kropp för det ensidigt blir ett verktyg för andras upplevelse, som till slut internaliseras. De tankekedjor som dominerar är att ens kropp är ett verktyg för andra. Det kan också bli ett verktyg för att göra motstånd mot en familj som skapar skam i barnet. Familjer med anorektiska barn har flera återkommande faktorer: viljan att ta ansvar är lägre, kontrollerande i utseende, mat som kommer förväntningar, den uppoffrande föräldern (oftast mamman) som kan se sig som ett offer, inte tar hänsyn till barnets behov under uppväxten till exempel vad gäller mat, strävsamma familjer där framgång är viktigt blandat med ideal om undergivenhet (Turner, 1996), mycket fokus på plikt som gör att barnet som utvecklar anorexia överbelastas av förväntningar från familjen (Giardano, 2005).
Äventyr och risk: Ofta hög grad av rutinisering som ett skydd, men som blir som en förbannelse eftersom det gör att livet känns meningslöst och ökar riskaversionen över tid. Detta blandas med impulsiv spontanitet, exempelvis genom att man äter mycket i perioder. Otrygg riskaversion i att man är otrygg som ökar på grund av minskad grad av mod som uppmuntras och skapas i det sociala, och i stället minskar världen, så det man är rädd för tar större och större plats. Detta kan starta i trygg riskaversion i att man är trygg i början men likgiltig och självfokuserad som gör att man inte ser de risker man etiskt bör ta för andra. Det kan vara så att de enda risker man tagit innan varit otryggt grundade som är clichéartade, narcissistiska och egoistiska. Man har alltså inte utvecklat en positiv riskorientering utan en negativ eller desorienterad riskorientering.
Komplexitet: Anorexia är ett försök att förenkla livet som efter ett tag ökar komplexiteten på grund av de olika reglerna man sätter upp för sig själv om vad man inte får äta. Balansen kan ha uppstått på grund av att för länge haft ett för komplicerat socialt liv i privatkampen där man vill hitta något sätt att skapa en känsla av enkelhet och kontroll.
Mening
Personen kan ha låg grad av rationaliserad förtrollning. Rationell avförtrollning kan vara väldigt närvarande i att världen inte tycks vara del av något större, och att man får få upplevelser som ger lyckokänslor, resonans, kollektiv upprymdhet, stolthet, förundran och nyfikenhet (Kashdan, 2009, Rosa, 2019, Collins, 2004, Kemper, 2011, Dachner & Keltner, 2003, Taylor, 2001, 2007, 2021). Detta kan komma från att man i skolan inte har upptäckt intressen för världen, så världen upplevs som stängd och tråkig. Ju mindre världen upplevs desto större blir kroppen och jaget som ökar risken för ett kroppsfokus. Med detta följer ofta i dagens samhälle en depressiv hedonism som förstärks av hur sociala medias algoritmer är tränade (Fisher, 2011). Meningsbrist eller meningskris är stark oftast, där livet ses som så meningslöst att man kan ha tid för vad man ska stoppa i sig och hur man ska se ut – något som är i hög grad normaliserat i dagens samhälle, med foodies som ett extremt livsstilifierat uttryck.
Tid: Det finns ofta en låg grad av historiemedvetenhet där mycket fokus är på framtiden som skapar ett tungt subjekt, som tyngs av framtiden som sipprar in i nuets varseblivning i form av olika krav (Paulsen, 2020). Dåtiden och det ansvar som kommer av att vara en del av mänsklig historia och alla de förebilder som finns och hur personer har hanterat svårare problem tidigare är borta i den mikrosociologiska interaktionen och tankekedjorna (Furedi, 2019). Det kan också pendla mot ett helt ahistoriskt medvetande där jämförelse med andra i historien försvinner totalt, som gör att ett nufokus dominerar där i detta nu är erotiskt kapital avgörande.
Möjlighet: Den ”ätstörda” har en låg grad av realistisk idealism/vuxenhet. Ego-reifiering och samhällsreifiering är stark som gör att allt är som det är och inget kan vara annorlunda. Det är en form av grym pessimism i att man ser världen och sin kropp som orubblig fakta. Denna grymma pessimism om att ändra världen riktar fokus på kroppen med en grym optimism om att förändringar i kroppen kopplat till utseende kommer kunna förändra dennes liv (Paulsen, 2020). Cynism i att man kan ha sett igenom hur samhället är dominerat av ett fokus på utseende men ändå inte agera mot det (Sloterdijk, 1987). Falskt medvetande kan vara speciellt tjockt (Scott, 1990) i vissa tillstånd hos den ätstörda, där sociala orsaker är helt frånvarande i reflektionen.
Det finns också en obalans i accepterat motstånd där man ofta har en över lag över-följsamhet i mötet med andra människor men försöker göra motstånd mot en ordning av isolering och osäkerhet genom att kontrollera kroppen ibland som ett straff mot sig själv, en form av inkorporerat motstånd som förstärker ens eget fängelse. Det finns ofta som tidigare forskning pekat på en obalans i att se sig som offer, ofta av sin familj. Detta över-offerskap förstärker ett självfokus som gör att kroppen växer i tankekedjorna.
Lek och blomstring: Den ätstörda kan vara i obalans i att man är kvantifierad och fokuserad på konkurrens mot andra i att se snyggast ut, som kan spilla över till att vinna kampen om att vara smalast. Konkurrens i samhället kan leda till depressivt konkurrenssyndrom (Davies, 2015). Man kan vara i ett nätverk där fokus är på att man ska vinna, till exempel idrottare där alla runt om förstärker ett fokus på meningslösa mål som att vinna i en sport. Den meningslösheten behöver inte kännas av så stark utan är smygande, en form av inframeningslöshet (inspiration efter Sverker Sörlins begrepp infrapolitik som sipprar in i oss).
Moraliska sår kan även finnas som är kopplat till infrapolitik som vad man gör för andra människor. Här kommer ett dåligt fungerande medborgarskap tillbaka i analysen som gör att personen har skam och skuldkänslor för att den deltar i ett dåligt fungerande samhälle. Pseudotänk och pseudohandlande finns det ofta drag av, man tänker och reflekterar men detta är mest ältande tankar och de handlingar som görs har mest en narcissistisk karaktär.
Handling
Ätstörning är framför allt en obalans i handlingsdimensionen, en form av överdisciplinering riktat mot mathållning och kroppen. Med andra ord har kroppen och självet objektifierats så att subjektiviteten formas efter det. Processen i anorexia är att efter ett tag sker kraftiga habitus-förändringar som gör att den hårda disciplinering som krävdes i början har internaliserats i kroppen genom att mat och mättnad senare upplevs som äckligt (Turner, 2008).
Turner menar att anorexia är ett försök till individuation (2008). Detta betraktas som ett försök till aktörskap i en social värld på makro, meso - och mikronivå upplevs som objektifierande, att man blivit ett verktyg. Vilja till aktörskap - att bli ett subjekt (Touraine, 1995) felriktas i ett motstånd som förstärker fängelset. En central fråga är varför anorexia drabbar eller är ett tillstånd som kvinnor hamnar i mer än män. Män har oftare än reaktion till att överträna. Smalhetsidealet är främst något som gäller för kvinnor (Frisen, mfl, 2021). Ökat ansvar på föräldrar och ökade krav på omhändertagande av barnen, överflöd av mat som gjort att smalhet blivit ett ideal och stillasittande liv är andra faktorer (Giordano, 2005). Smalhet blir kopplat till att göra sig respektabel som kvinna (Skeggs, 1997, Giordano, 2005). En av de viktigaste orsakerna som patienterna ger själva är känslan av maktlöshet där maten var en sak de kunde kontrollera, och när de lyckas kontrollera sitt matintag får de känslor av nöjdhet (Giordano, 2005, 153). Historiska studier verkar se en ökning av tekniker mot kroppen för ökad kontroll vid samhälleliga omförvandlingar (Nasser & Katzman, i Giordano, 2005, 154). Bruch menar att anorexian blir ett sätt att kontrollera sin omgivning för att de behöver förhålla sig till patienten, men de kan också vara ett försök ta bort fokus från andra problem i familjen.
Kroppen blir ett första steg i att kontrollera resten av livet (Turner, 2008). Turners tes är att anorexia är sjukdom som ökar i omfattning i överflödssamhället där man har råd att försöka bli smal aktivt, blandat med inkongruenta kulturella krav på kvinnor runt narcissistisk konsumtion (2008, 83). Anorexia orsakas också från beskyddande ”privatiserade” familjer (Turner, 2008, 99). Anorexia och bulimi kan också ses som en protest mot konsumtionssamhället (Turner, 2008, 154). Anorexia är kan ses som en över-disciplinering efter påbuden i konsumtionssamhället att maximera njutning, den smala kroppen är maximerad för njutning har internaliserats (Turner, 2008, 157). Det är ett försök till individuering och själv-bestämmande som blir okontrollerad och felriktas, en form av tonårigs rebelliskhet som ändå är formad av disciplinering och underdånighet, och en del av en narcissism alltså en stark upptagenhet med självet och en inblickande praktik (Turner, 2008, 157). Kroppen är en plats för symbolisk produktion och arbete och en plats för att uttrycka sociala relationer och band (Turner, 2008). Anorexia är också en reaktion på det stigma som finns runt fetma (Featherstone, 1982 i Turner, 2008).
Kropp: ABT tar också in att det finns genetiska komponenter som påverkar uppkomsten av anorexia (Turner, 2017). Balansen kulturifierad naturlighet är en balans i hur man hantera de genetiska förutsättningarna man har. Om anorexia nervosa har en genetisk komponent så är det en riskfaktor som man behöver skapa skydd mot för att anorexia inte ska utlösas på grund av för många obalanser i ens habitus och omgivning. Den genetiska sårbarheten som personer med anorexia har behöver alltså bäddas in och motverkas av friskfaktorer i andra dimensioner. Det krävs en kulturifiering av personens natur som gör att personens kropp riktas mot det yttre bortom den egna kroppen, riktas mot att vara i världen och göra saker, i kontrast till att vara som exempelvis något att beskåda, för andras blickar. Det kan vara flera samverkande kulturella frikopplingar från kroppens biologi som gör att anorexia uppstår: över-instrumentialiserat förhållande till mat, bristande gemenskap kopplat till mat, mat blir förknippad med negativa upplevelser som skam och uttråkning, bristande stabilitet i personens liv, fel sorts träning med ideal om att vara enbart smal i stället för att bygga muskler, träning som är för fokuserad på hälsa och utseende med för lite lek och gemenskap (exempelvis enbart träna på gym omgiven av speglar), svag matkultur som gör att dålig mat blir prevalent, bristande förståelse om mat och hälsa, för lite i naturen som skapar stress och minskar chansen att uppleva förundran, för sällan i flow osv. Framför allt är det en kulturell frikoppling att leva i en så utseendefixerad tid där erotiskt kapital blivit viktigare (Hakim, 2010). Sexighet uppfanns under 1900-talet och är starkt kopplat till konsumerism och reklamifieringen av samhälllet (Illouz, 2013). Utseendekulturen och kulturer kring träning är en central del av wellnessindustrin. Wellesssyndrom är ett tillstånd där hälsa har blivit ett övermål i sökandet efter det goda livet där en stor del av livet tas upp av att nå wellness i olika former (Cederström & Spicer, 2015)
Klokskap. Det kan finnas en låg grad av medvetandefiering (Friere, 2000) som gör att förtrycket man är under i exempelvis form av överdrivet smalhetsideal och perfektionismens tyranni (Hiltunen, 2017) blir inte format som ett samhällsproblem utan man internaliserar det som ett problem hos sig själv.
Anorexia nervosa har också ett drag av att man inte förstår riskerna i början och sedan tappar man kontrollen som med ett beroende. Det kan alltså varit reflektion i varje steg mot anorexian som sedan gör att bara reflektion inte räcker för att ta sig ur anorexian för det har ändrat ens habitus och kroppsliga reaktioner. Generellt är de som får anorexia obalanserade i att de antingen tänker för mycket eller för lite, men en allmän passivitet i medborgarskapet. Alla reflektioner fokuserat mot det egna självet. Det kan också vara en form av hyperreflektion med ältande av olika saker. Det kan finnas försvarsmekanismer som förnekande, förtyckande och eskapism genom ätandet.
Emotiv reflexivitet: Anorexia och ilska/skam spiraler inom familjen som kan ha förstärkningseffekter om inte en utomstående (Scheff, 1999). Scheff illustrerar det med ett fall där familjen uttryckte aggression och kände sig sårade av varandra men förnekade det samtidigt (Scheff, 1999, 162). ”Hjälplös ilska” kunde uttryckas mot familjemedlemmar genom att vara fast i ett ”nät av förbittring” (Scheff, 1999). Scheff menar att anorexia uppstår i en familj med otrygga band mellan familjemedlemmarna som gör att det är en obalans i närhet och distans (1999). Både dottern och mamma är inne i en spiral där båda känner att den andra skapar skam i den andra som de reagerar på genom ilska, med en spiral av ökande insatser av skam, ilska och hot. Dottern attackerar också terapeuten i denna spiral, men terapeuten låter sig inte dras in som gör att dottern kan få ett säkert band till terapeuten (Scheff, 1999). Anorexia kan ses utifrån interaktions ritualteori som ett skyddande av emotionell energi som en passiv strategi i en miljö där man upplever låg emotionell energi och att vara ur rytm (Effler-Summer, 2004, Collins, 2004).
Genuint låtsande: Obalansen här är identitetsfundamentalism i olika former: först kan en trötthet ha uppstått efter att ha försökt uppehållit olika profiler online, eller en överidentifiering med en roll exempelvis som kvinna/flicka eller en autenticitetskris i att man inte finner sig själv (Moehller & D’ambriosa, 2021). Personen har alltså hamnat i sociala interaktioner som gör att identitetsteknologier tas till överdrift: autenticitetstvång, ärlighetsstvång, profilitetstvång. Framför allt uppstår en överidentifiering med ens utseende som blir en väldigt stor del av ens identitet. En större riskfaktor är när det uppstår en överidentifiering med viss mathållning. Det kan också vara en överidentifiering i sitt kön/genusuttryck som gör att för flickor blir det viktigt med en viss femininitet där smalhet och kontroll är centralt.
Anorexia är ett försök till individuation som kan vara symptomatisk med en bredare pseudoindividualism (Adorno, 1991) där olika egenheter och ”quirks” har setts som något positivt där att vara annorlunda på något litet sätt är lovvärt i sig. Detta är dock ofta en form av narcissism – ”narcissism of minor differences” (Freud, Adorno) som försöker dölja den konformitet man tar del av.
Anorexia har teoriserats som en ”avvikelse karriär” (eng deviant career) (Becker, 1963). Tre olika steg konformitet, avvikelse och sekundär avvikelse (Peters, 1995). Ett annat förslag på stegen i anorektisk karriär är: 1 Början, där man gör olika förändring av självet som inkluderar förändringar i utseende, aktiviteter, dieter. 2. Fortsättning: nya tekniker riktade mot självet och rationaliseringen av tidigare använda tekniker och aktiviteter. Exempelvis används olika tekniker för att börja äcklas av mat. Här börjar kroppsliga sensationer som att känna sig hungrig skapar njutning, som kan ses som en depressiv hedonism (Fisher, 2011). Denna del formar ett anorektiskt habitus och som blir nya dispositioner. Estetisering av mat sker mellan exempelvis fin och äcklig mat. 3. Fortsättning med beteende som att dölja det man gör för omgivningen. 4. Slutligen död eller terapi. (Darmon, 2009). Ofta är det stort motstånd mot terapi och vård. I denna process påverkas personen av sociala klass-stereotyper (Darmon, 2009).
Varför drabbar det flesta unga och kvinnor? En överdisciplinering för pojkar och män kan leda till att kulturella ideal som stoicism och en muskulös kropp överanvänds (Frisén, mfl, 2014). En överdisciplinering för flickor och kvinnor blir det kulturella idealet om smalhet starkt rådande där träning får som syfte att skapa en smalare kropp. Det kan komma att ändras med fler kvinnor som tränar för att bygga muskler som sker på sociala medier med estetisering av denna mer muskulösa kropp (Frisén, mfl, 2014). För att bygga och uppehålla muskler behöver man äta en viss mängd mat. Mat blir på det sättet inte kopplat till ett habitus om att hunger är bra, för att det är man hungrig kommer man inte kunna bygga muskler och uppnå idealet om en muskulös kropp. Mäns grad av ätstörning har också underskattats eftersom det har blandats med ett överdrivet hälsofokus (Frisén, mfl, 2014).
Framför allt har patriarkala maktordningar fortfarande påverkan över kvinnokroppar där ett smalhetsideal reproduceras med stöd av andra diskurser som hälsa. Smalhetsideal är bara en lång rad av olika disciplineringar som kvinnor bundits till genom historien (Frederici, 2004).
Rytm: Anorexia kan ses som ett svar på en social acceleration i moderniteten (Rosa, 2013) som gör att person haft svårt att får resonanta upplevelser och i stället har en alienerad disposition (Rosa, 2019). Personen har varit för länge och för starkt i ett temporalt följarskap som gjort den har låg grad av egen satt rytm. Anorexia blir ett sätt att skapa fokus på den egna kroppen som tvingar till slut andra i ens rytmer av exempelvis skov när anorexian blir värre.
Denna skissartade analys visar på att ABT är ett ramverk som kan systematisera olika dimensioner av en psykiatrisk diagnos. ABT är tänkt att fungera som en ”federation” (Mouzelis, 2005) som blir en brobyggare mellan olika former av forskning för att applicera det på ett specifikt fenomen. Det kunde dessutom visas att anorexia som en psykiatrisk diagnos är ett utfall av flera olika sociologiska diagnoser här sedda som obalanser i olika balansdimensioner. Den stora skillnaden mot tidigare analyser av anorexia är att medborgarskap som medborgarkamp och försök till det skapande av det goda livet centreras i analysen. Det decentrerade medborgarskapet i dagens mediokersamhälle ökar risken för olika psykiatriska diagnoser inklusive ”ätstörning”. Det är inte bara ett ”svårlevt” samhälle (Lindblom 2023), utan även ett moraliskt mediokert samhälle som personer befinner sig i, som ökar risken för exempelvis anorexia. Det bristande medborgarskapet som en person med anorexia har är inte något som den personen utmärker sig i utan det är en ”normaliserad mediokerhet” som blir en riskfaktor (Berglund, 2026).
Detta var grunden för en katalogisering av sociologiska diagnoser med ABT som ramverk. Detta ramverk kommer även att användas som verktyg för att skapa en grund för socioaskes alltså sociologiskt grundade terapeutiska övningar och aktiviteter.