I detta avsnitt föreslås en ny teori om förändring utifrån ABT som ramverk. Subjektsprång kommer användas här som ett begrepp för att fånga förändringar som är större och snabbare för ett subjekt. Detta avsnitt ska inte tas som uttryck för att långsamma förändringar inte är relevant för socioterapi. Den förändring man kan hoppas är oftast långsam och stegvis. Här är dock ett förslag på en teori om hur det kan vara möjligt att öka hastigheten i förändringen. Syftet är att visa på potentialen som finns i människan till snabba förändringar om man kan vara i kontakt med socialiteter på ett visst sätt.
Det finns mycket forskning inom sociologi som pekar på möjligheten hos subjektet till snabba förändringar. Det har föreslagits att samhällsförändringar och strukturomvandlingar sker snabbare som har ökat behovet av reflexivet (Archer, 2001). Förändringar har studerats från att vara en novis till expert (Chambliss, 1989) eller hur fält kan skapa förändringar genom förändring i aspiration, vanor och tankekedjor, exempelvis på college för den unge vuxna (Chambliss & Takacs, 2014, Webb, 2019). Organisationer kan vara fält som institutionaliserar vissa beteende och praktiker som kan spridas, som kan vara en stark drivande faktor till förändring för nykomlingar i en organisation eller på en marknad är imitation (Dimaggio & Powell, 1983). Förändringar på individnivå har också studerats vad som får människor att agera för att anskaffa nytt kulturellt kapital för att maximera emotionell energi (Collins, 2004). I en foucualdiansk tradition finns det forskning kring hur subjekt kan inta olika subjektspositioner i en viss domän, där de kreativt kan använda sig av olika subjektpositioner i följsamhet eller motstånd (Jonsson, 2015). Exempelvis någon som rasialiseras som invandrare, kan använda olika stereotyper som motstånd (Jonsson, 2015). Förändring på individnivå har studerats i hur en person genom strategisk anpassning i ny social miljö kan förändra sitt själv och sina praktiker (Goffman, 1959).
Andra faktorer som kan tas in i hur snabbt förändring sker är kulturella förändringars hastighet (Swidler, 2013), medvetenhet och handling i kombination (Freire, 2000), skapande av ”transformativt lärande”, placering i nätverk (Burt, 2005, Collins, 2000, 2004), diskursförändringar (Fairclough, 2010), konfliktlinjer mellan olika klasser och skapande av nya klasser (ex Standing, 2011, Skeggs, 1997) och syn på tiden, exempelvis från ett nu-orientering till framtidsorientering (Paulsen, 2020).
Inom fältet komplexitetsteori är teorin punkterade jämviktsmodellen (eng punctuated equilibrium model) central för att förstå hastigheten på förändring (Gersick, 1991). Denna modell menar att komplexa system pendlar mellan perioder av låg förändrsingstakt (jämvikt) och hög förändringstakt (revolutioner) (Gersick, 1991).
Olika teorier har föreslagits hur sociala rörelser kan skapa stora förändringar snabbt. Viktiga teorier är relativ deprevations teorier, resursmobilisering och politiska möjligheter/process teori (window of opportunity) (Cairney, 2020).
Psykologisk forskning är användbar för att illustrera hur olika balansdimensioner i ABT tillsammans kan var drivande eller en del av snabb förändring. Här läggs ABT:s balansdimensioner som ett raster av den psykologiska forskningen.
Relationalitet: Terapeuter som en ofta positiv inbäddning i gemenskap som samtidigt skapar vissa förmågor som ökar personens autonomi. Psykoterapi och psykointerventioner skapar förändringar, och kan ibland gå snabbare och ibland långsammare, och ibland blir det ingen förändring. Den specifika terapin och de tekniker som används verkar spela roll beroende på klientgrupp. Det finns samtidigt mycket som överlappar i en framgångsrik terapi. Förmågan av terapeuten att bygga allians genom att vissa och vara empatisk, frammana klientens egna resurser, ha anda av medkänsla, minimera motståndsfokus och öka lösningsfokuserat prat hos klienten (Miller, 2018). Olika terapier som lyfts fram som mer effektiva har varit eklektiska terapier där en terapeut med lång erfarenhet blandar olika terapiformer, välbefinnande terapi, acceptance and commitment terapi, kognitiv beteendeterapi, motiverande intervjuande, metakognitiv terapi.
Klokskap: ”Målmedveten träning” som reflexiv handling, av handling som övning med reflektion för att bli bättre på den handlingen. Psykologi har forskat mycket på hur vanor kan skapas och speciellt hur expertis kan utvecklas. Deliberativ träning (Ericsson & Pool, 2016) är det begrepp som fångat den mest optimala processen för att utvecklas till expert inom ett område. Sociologen Chambliss (1989) har kompletterat den forskningen med hur viktigt det sociala sammanhanget är för att detta ska vara praktiskt genomförbart. Chambliss forskade på olympiska simmare (1989). Detta är gradvisa förändringar men visar hur förändring sker i att gå från novis till expertis, som efter ett tag kan skapa en stor skillnad i den domän man tränar i (Collins, 2004).
Tid: Stora livshändelser som triggers i ens tidsuppfattning/historiemedvetenhet. Snabbare förändringar har inom psykologi studerats i kontexten av en stor livshändelse som kan leda till svårigheter i att anpassa sig till den nya situationen, som kan leda till en livskris. Effekter av vad som av personen tolkats som ett trauma kan också ha omvälvande förändringar, ofta i en negativ bemärkelse, med till exempel ”post-traumatiskt stressyndrom”. Trauman och stress kan leda ibland även till post-traumatisk tillväxt, där man blir starkare i olika dimensioner efter upplevelsen (Taleb, 2012). Effekten av ett tolkat trauma beror på andra faktorer som gener, kognitiva och sociala resurser.
Möjlighet: Placeobo som en form av realistisk idealism. Ett annat fenomen av snabba förändringar på en psykologisk och fysiologisk nivå är placebo och nocebo där förväntningar på att något ska ske påverkar att det sker, Med andra ord en ”självuppfyllande profetia” (Merton, 1940). Forskning har sett kopplingar till vissa områden i hjärnan och signalsubstanser som dopamin, cholecystokinin och opiodier (Wager & Atlas, 2015). Inom socialpsykologi har man kunnat se placebo kan förstärkas av tillit och ett redan innan hjälpsökande beteende (Yan, mfl, 2018). Andra faktorer som verkar påverkar placebo-utfallet är priming, trosföreställning och planerat beteende. Generellt försöker man i RCT-studier att minimera eller kontrollera graden av placebo-effekt, men i andra kontexter till exempel psykoterapi, exempelvis hypnosterapi är målet att förstärka placebo-effekten (Sliwinski & Elkins, 2013). Här kommer självuppfyllande profetia in i att det får störst effekt om klienten omgivningen är korrekt, att det är lämpligt att bli hypnotiserad och slutligen att det är möjligt att bli hypnotiserad (Sliwinski & Elkins, 2013). I en tvärvetenskaplig översikt och egna empiriska fynd jämförs placeboforskning inom psykologi, medicin och sociologi (Crum & Phillips, 2015). De menar att psykologisk och medicinsk forskning ofta missar den sociala kontexten (Crum & Phillips, 2015). En självuppfyllande profetia-spiral kan skapas av en ”bio-psycho-sociological spark” (Crum & Phillips, 2015).
Mening: Mystiska upplevelser som en form av förtrollning som kan öka känsla av mening. Ett område eller fenomen som forskats på väldigt lite inom psykologi är fenomenet att vara med om en ”kvantum förändring” (Miller, 2004). Kvantum förändringar är stora förändringar i personlighet, värderingar och beteende som utlöses av en upplevelse som antingen är mystisk eller spirituell eller genom en allmän insikt (Miller, 2004). Hur vanliga dessa fenomen är väldigt svårt att kvantifiera, men de verkar vara väldigt ovanliga, men Miller har studerat 50 personer tagna från en stad i USA (Miller, 2004). Sedan finns det en lång lista på ”martyrer” och ledare som säger sig ha haft denna upplevelse som har varit religiösa (problemet blir här att det ligger i deras självintresse i att skapa en bild av sig som att ha koppling till gud): Simone Weil, Buddha, Florence Nightingale, Jane Addams, Malcolm X, Martin Luther King och William James (Miller, 2018). Innan har den tidige psykologen William James forskat och spekulerat om vad han kallar för ”spiritual emergencies” med samma effekter (James 1902 i Miller, 2004). Det som sker innan är också olika ”mystiska upplevelser”, eller spirituell karaktär: ljus, vind, känsla av att vara i närheten av älskande andra (Gud) (Miller, 2004). Detta kodas som ”spirituellt uppvaknande” inom AA (Miller, 2004). Ett annat begrepp som använts för att försöka fånga detta fenomen är uppenbarelser (Miller, 2004). På olika sätt har psykologer försökt kombinera tankar ifrån psykologi med teorier om det omedvetna med koppling till spirituella faktorer (Miller & C’de Baca, 2001). Miller har en lista över olika förändringar som sker i kvantum förändring ofta: drastisk minskning eller total förlust av känslor som ångest, rädsla och depression; destruktiva beteende som beroenden försvinner, relationer fördjupas och läker, ökning av ”spiritualitet”, ”självförverkligande” snabbas på, tillit till framtiden, ett annorlunda själv, nya prioritering i värden där kvinnor och män först skiljde sig i värden men fick efter upplevelsen väldigt lika värden som viktigast som. James beskriver dessa upplevelser som har komponenter som starka förundranskänsla, överskridande, ofattbarhet och enhetskänsla (James, 1902 i Miller, 2018). Miller delar in kvantum förändringar i mystiska och insikts dominerade upplevelser (Miller, 2004). Miller har samlat in vad för faktorer som verkar vara verksamma och närvarande för att dessa kvantum förändringar ska ske: akut trauma eller konflikt – ”hitting rock bottom”, traumatisk barndom, känsla av att vara fången, vandra utan mening i livet och vid praktiker av att be. Det är alltså stor bredd i när upplevelserna sker. Miller (2014) ger olika förslag på vad som kan förklara detta: en ”breaking point”, en djup diskrepans, personlig mognad, vissa personligheter, möte med det övernaturliga/gud/riktiga sakrala. Vissa psykologer skriver av detta som hallucinationer eller psykoser.